| 6 Kapitlet |
1 | För sångmästaren, med strängaspel, till Seminit; en psalm av David.
|
2 | HERRE, straffa mig icke i din vrede, och tukta mig icke i din förtörnelse.
|
3 | Var mig nådig, HERRE, ty jag försmäktar; hela mig, HERRE, ty ända in i mitt innersta är jag förskräckt.
|
4 | Ja, min själ är storligen förskräckt; ack HERRE, huru länge?
|
5 | Vänd åter, HERRE, rädda min själ, fräls mig för din nåds skull.
|
6 | Ty i döden tänker man icke på dig; vem tackar dig i dödsriket?
|
7 | Jag är så trött av suckande; var natt fuktar jag min säng och väter mitt läger med mina tårar.
|
8 | Av sorg är mitt öga förmörkat; det har åldrats för alla mina ovänners skull.
|
9 | Viken bort ifrån mig, alla I ogärningsmän; ty HERREN har hört min högljudda gråt.
|
10 | HERREN har hört min åkallan, min bön upptager HERREN.
|
11 | Alla mina fiender skola komma på skam och storligen förskräckas; de skola vika tillbaka och komma på skam med hast.
|