| 16 Kapitlet |
1 | En sång av David. Bevara mig, Gud, ty jag tager min tillflykt till dig.
|
2 | Jag säger till HERREN: »Du är ju Herren; för mig finnes intet gott utom dig;
|
3 | de heliga som finnas i landet, de äro de härliga till vilka jag har allt mitt behag.»
|
4 | Men de som taga sig en annan gud, de hava stora vedermödor; jag vill icke offra deras drickoffer av blod eller taga deras namn på mina läppar.
|
5 | HERREN är min beskärda del och bägare; du är den som uppehåller min arvedel.
|
6 | En lott har tillfallit mig i det ljuvliga, ja, ett arv som behagar mig väl.
|
7 | Jag vill lova HERREN, ty han giver mig råd; ännu om natten manar mig mitt innersta.
|
8 | Jag har haft HERREN för mina ögon alltid; ja, han är på min högra sida, jag skall icke vackla.
|
9 | Fördenskull gläder sig mitt hjärta, och min ära fröjdar sig; jämväl min kropp får bo i trygghet.
|
10 | Ty du skall icke lämna min själ åt dödsriket, du skall icke låta din fromme få se graven.
|
11 | Du skall kungöra mig livets väg; inför ditt ansikte är glädje till fyllest, ljuvlighet i din högra hand evinnerligen.
|