| 86 Kapitlet |
1 | En bön av David. HERRE, böj till mig ditt öra och svara mig, ty jag är betryckt och fattig.
|
2 | Bevara min själ, ty jag är from; du min Gud, fräls din tjänare, som förtröstar på dig.
|
3 | Var mig nådig, o Herre, ty hela dagen ropar jag till dig.
|
4 | Gläd din tjänares själ, ty till dig, Herre, upplyfter jag min själ.
|
5 | Ty du, o Herre, är god och förlåtande och stor i nåd mot alla som åkalla dig.
|
6 | Lyssna, HERRE, till mitt bedjande, och akta på mina böners ljud.
|
7 | På min nöds dag åkallar jag dig, ty du skall svara mig.
|
8 | Ingen är dig lik bland gudarna, Herre, och intet är såsom dina verk.
|
9 | Hedningarna, som du har gjort, skola alla komma och tillbedja inför dig, Herre, och skola ära ditt namn.
|
10 | Ty du är stor, och du gör stora under; du allena är Gud.
|
11 | Visa mig, HERRE, din väg; jag vill vandra i din sanning. Behåll mitt hjärta vid det ena att jag fruktar ditt namn.
|
12 | Då vill jag tacka dig, Herre, min Gud, av allt mitt hjärta och ära ditt namn evinnerligen;
|
13 | ty din nåd är stor över mig, och du räddar min själ ur dödsrikets djup.
|
14 | Gud, fräcka människor hava rest sig upp mot mig, och våldsverkarnas hop står efter mitt liv; de hava icke dig för ögonen.
|
15 | Men du, Herre, är en barmhärtig och nådig Gud, långmodig och stor i mildhet och trofasthet.
|
16 | Vänd dig till mig och var mig nådig, giv åt din tjänare din makt, och fräls din tjänarinnas son.
|
17 | Gör ett tecken med mig, så att det går mig väl; och må de som hata mig se med blygd att du, o HERRE, hjälper mig och tröstar mig.
|