| 119 Kapitlet |
1 | Saliga äro de vilkas väg är ostrafflig, de som vandra efter HERRENS lag.
|
2 | Saliga äro de som taga hans vittnesbörd i akt, de som av allt hjärta söka honom,
|
3 | de som icke göra vad orätt är, utan vandra på hans vägar.
|
4 | Du har givit befallningar, för att de skola hållas med all flit.
|
5 | O att mina vägar vore rätta, så att jag hölle dina stadgar!
|
6 | Då skulle jag icke komma på skam, när jag skådade på alla dina bud.
|
7 | Jag vill tacka dig av uppriktigt hjärta, när jag får lära din rättfärdighets rätter.
|
8 | Dina stadgar vill jag hålla; övergiv mig icke så helt och hållet.
|
9 | Huru skall en yngling bevara sin väg obesmittad? När han håller sig efter ditt ord.
|
10 | Jag söker dig av allt mitt hjärta; låt mig icke fara vilse från dina bud.
|
11 | Jag gömmer ditt tal i mitt hjärta, för att jag icke skall synda mot dig.
|
12 | Lovad vare du, HERRE! Lär mig dina stadgar.
|
13 | Med mina läppar förtäljer jag alla din muns rätter.
|
14 | Jag fröjdar mig över dina vittnesbörds väg såsom över alla skatter.
|
15 | Jag vill begrunda dina befallningar och skåda på dina stigar.
|
16 | Jag har min lust i dina stadgar, jag förgäter icke ditt ord.
|
17 | Gör väl mot din tjänare, så att jag får leva, då vill jag hålla ditt ord.
|
18 | Öppna mina ögon, så att jag kan skåda undren i din lag.
|
19 | Jag är en främling på jorden; fördölj icke dina bud för mig.
|
20 | Min själ är sönderkrossad av ständig trängtan efter dina rätter.
|
21 | Du näpser de fräcka, de förbannade, dem som fara vilse från dina bud.
|
22 | Tag bort ifrån mig smälek och förakt, ty jag tager i akt dina vittnesbörd.
|
23 | Ja, furstar sitta och lägga råd mot mig, men din tjänare begrundar dina stadgar;
|
24 | ja, dina vittnesbörd äro min lust, de äro mina rådgivare.
|
25 | Min själ ligger nedtryckt i stoftet; behåll mig vid liv efter ditt ord.
|
26 | Jag förtäljde om mina vägar, och du svarade mig; lär mig dina stadgar.
|
27 | Lär mig att förstå dina befallningars väg, så vill jag begrunda dina under.
|
28 | Min själ gråter av bedrövelse; upprätta mig efter ditt ord.
|
29 | Låt lögnens väg vara fjärran ifrån mig, och förunna mig din undervisning.
|
30 | Jag har utvalt sanningens väg, dina rätter har jag ställt framför mig.
|
31 | Jag håller mig till dina vittnesbörd; HERRE, låt mig icke komma på skam.
|
32 | Jag vill löpa dina buds väg, ty du tröstar mitt hjärta.
|
33 | Visa mig, HERRE, dina stadgars väg, så vill jag taga den i akt intill änden.
|
34 | Giv mig förstånd, så vill jag taga din lag i akt och hålla den av allt hjärta.
|
35 | Led mig på dina buds stig, ty till den har jag behag.
|
36 | Böj mitt hjärta till dina vittnesbörd, och låt det icke vika av till orätt vinning.
|
37 | Vänd bort mina ögon, så att de icke se efter fåfänglighet; behåll mig vid liv på dina vägar.
|
38 | Uppfyll på din tjänare ditt tal, ty det leder till din fruktan.
|
39 | Vänd bort ifrån mig den smälek som jag fruktar; ty dina rätter äro goda.
|
40 | Se, jag längtar efter dina befallningar; behåll mig vid liv genom din rättfärdighet.
|
41 | Din nåd komme över mig, HERRE, din frälsning efter ditt tal;
|
42 | Så kan jag giva den svar, som smädar mig; ty jag förtröstar på ditt ord.
|
43 | Ryck icke sanningens ord så helt och hållet bort ifrån min mun, ty jag hoppas på dina domar.
|
44 | Så vill jag hålla din lag beständigt, ja, alltid och evinnerligen.
|
45 | Låt mig gå fram på rymlig plats, ty jag begrundar dina befallningar.
|
46 | Jag vill tala om dina vittnesbörd inför konungar, och jag skall icke komma på skam.
|
47 | Jag vill hava min lust i dina bud, ty de äro mig kära;
|
48 | jag vill lyfta mina händer upp till dina bud, ty de äro mig kära, och jag vill begrunda dina stadgar.
|
49 | Tänk på ordet till din tjänare, eftersom du har givit mig hopp.
|
50 | Det är min tröst i mitt lidande att ditt tal behåller mig vid liv.
|
51 | De fräcka bespotta mig övermåttan; likväl viker jag icke ifrån din lag.
|
52 | Jag tänker på dina domar i forna tider, HERRE, och jag varder tröstar.
|
53 | Glödande harm griper mig för de ogudaktigas skull, därför att de övergiva din lag.
|
54 | Dina stadgar äro lovsånger för mig i det hus där jag dväljes.
|
55 | Jag tänker om natten på ditt namn, HERRE, och jag håller din lag.
|
56 | Detta har blivit mig beskärt: att jag får taga dina befallningar i akt.
|
57 | Min del är HERREN; jag har beslutit att hålla dina ord.
|
58 | Jag bönfaller inför dig av allt hjärta; var mig nådig efter ditt tal.
|
59 | Jag betänker mina vägar och vänder mina fötter till dina vittnesbörd.
|
60 | Jag skyndar mig och dröjer icke att hålla dina bud.
|
61 | De ogudaktigas snaror omgiva mig, men jag förgäter icke din lag.
|
62 | Mitt i natten står jag upp för att tacka dig för din rättfärdighets rätter.
|
63 | Jag sluter mig till alla dem som frukta dig och till dem som hålla dina befallningar.
|
64 | Jorden är full av din nåd, o HERRE; lär mig dina stadgar.
|
65 | Du gör din tjänare gott, HERRE, efter ditt ord.
|
66 | Lär mig gott förstånd och kunskap, ty jag tror på dina bud.
|
67 | Förrän jag fick lida, for jag vilse, men nu håller jag mig vid ditt tal.
|
68 | Du är god och gör vad gott är; lär mig dina stadgar.
|
69 | De fräcka hopspinna lögn mot mig, men jag vill av allt hjärta taga dina befallningar i akt.
|
70 | Deras hjärtan äro okänsliga såsom fett, men jag har min lust i din lag.
|
71 | Det var mig gott att jag vart tuktad, så att jag fick lära mig dina stadgar.
|
72 | Din muns lag är mig bättre än tusentals stycken guld och silver.
|
73 | Dina händer hava gjort och berett mig; giv mig förstånd, så att jag kan lära dina bud.
|
74 | De som frukta dig skola se mig och glädjas, ty jag hoppas på ditt ord.
|
75 | HERRE, jag vet att dina domar äro rättfärdiga, och att du har tuktat mig i trofasthet.
|
76 | Din nåd vare min tröst, såsom du har lovat din tjänare.
|
77 | Din barmhärtighet komme över mig, så att jag får leva; ty din lag är min lust.
|
78 | På skam komme de fräcka, ty de hava gjort mig orätt utan sak; men jag vill begrunda dina befallningar.
|
79 | Till mig må de vända sig, som frukta dig, och de om känna dina vittnesbörd.
|
80 | Mitt hjärta vare ostraffligt i dina stadgar, så att jag icke kommer på skam.
|
81 | Min själ trängtar efter din frälsning, jag hoppas på ditt ord.
|
82 | Mina ögon trängta efter ditt tal, och jag säger: »När vill du trösta mig?»
|
83 | Ty jag är såsom en vinlägel i rök, men jag förgäter icke dina stadgar.
|
84 | Huru få äro icke din tjänares dagar! När vill du hålla dom över mina förföljare?
|
85 | De fräcka gräva gropar för mig, de som icke leva efter din lag.
|
86 | Alla dina bud äro sanning; utan sak förföljer man mig; hjälp mig.
|
87 | De hava så när fördärvat mig på jorden, fastän jag icke har övergivit dina befallningar.
|
88 | Behåll mig vid liv efter din nåd, så vill jag hålla din muns vittnesbörd.
|
89 | Evinnerligen, HERRE, står ditt ord fast i himmelen.
|
90 | Från släkte till släkte varar din trofasthet; du har grundat jorden, och den består.
|
91 | Till att utföra dina rätter består allt än i dag, ty allting måste tjäna dig.
|
92 | Om din lag icke hade varit min lust, så hade jag förgåtts i mitt elände.
|
93 | Aldrig skall jag förgäta dina befallningar, ty genom dem har du behållit mig vid liv.
|
94 | Jag är din, fräls mig; ty jag begrundar dina befallningar.
|
95 | På mig vakta de ogudaktiga för att förgöra mig; men jag aktar på dina vittnesbörd.
|
96 | På all annan fullkomlighet har jag sett en ände, men ditt bud är omätligt i vidd.
|
97 | Huru kär har jag icke din lag! Hela dagen begrundar jag den.
|
98 | Visare än mina fiender äro, göra mig dina bud, ty de tillhöra mig för evig tid.
|
99 | Jag är klokare än alla mina lärare, ty jag begrundar dina vittnesbörd.
|
100 | Jag är förståndigare än de gamle, ty jag tager dina befallningar i akt.
|
101 | Jag avhåller mina fötter ifrån alla onda vägar, för att jag må hålla ditt ord.
|
102 | Jag viker icke ifrån dina rätter, ty du undervisar mig.
|
103 | Huru ljuvt för min tunga är icke ditt tal! Det är ljuvare än honung för min mun.
|
104 | Av dina befallningar får jag förstånd; därför hatar jag alla lögnens vägar.
|
105 | Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.
|
106 | Jag har svurit och hållit det: att taga din rättfärdighets rätter i akt.
|
107 | Jag är storligen plågad; HERRE, behåll mig vid liv efter ditt ord.
|
108 | Låt min muns frivilliga offer behaga dig, HERRE, och lär mig dina rätter.
|
109 | Jag bär min själ alltid i min hand, men jag förgäter icke din lag.
|
110 | De ogudaktiga lägga ut snaror för mig, men jag far icke vilse från dina befallningar.
|
111 | Jag har dina vittnesbörd till min eviga arvedel, ty de äro mitt hjärtas fröjd.
|
112 | Jag har böjt mitt hjärta till att göra efter dina stadgar, alltid och intill änden.
|
113 | Jag hatar dem som halta på båda sidor, men din lag har jag kär.
|
114 | Du är mitt beskärm och min sköld; jag hoppas på ditt ord.
|
115 | Viken bort ifrån mig, I onde; jag vill taga min Guds bud i akt.
|
116 | Uppehåll mig efter ditt tal, så att jag får leva, och låt mig icke komma på skam med mitt hopp.
|
117 | Stöd mig, så att jag varder frälst, så vill jag alltid se med lust på dina stadgar.
|
118 | Du aktar för intet alla som fara vilse från dina stadgar, ty förgäves är deras svek.
|
119 | Du förkastar såsom slagg alla ogudaktiga på jorden; därför har jag dina vittnesbörd kära.
|
120 | Av fruktan för dig ryser mitt kött, och jag rädes för dina domar.
|
121 | Jag övar rätt och rättfärdighet; du skall icke överlämna mig åt mina förtryckare.
|
122 | Tag dig an din tjänares sak, och låt det gå honom väl; låt icke de fräcka förtrycka mig.
|
123 | Mina ögon trängta efter din frälsning och efter din rättfärdighets tal.
|
124 | Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar.
|
125 | Jag är din tjänare; giv mig förstånd, så att jag kan känna dina vittnesbörd.
|
126 | Det är tid för HERREN att handla, ty de hava gjort din lag om intet.
|
127 | Därför har jag dina bud kära mer än guld, jag, mer än fint guld.
|
128 | Därför håller jag alla dina befallningar i allo för rätta, men alla lögnens vägar hatar jag.
|
129 | Underbara äro dina vittnesbörd, därför tager min själ dem i akt.
|
130 | När dina ord upplåtas, giva de ljus och skänka förstånd åt de enfaldiga.
|
131 | Jag spärrar upp min mun och flämtar, ty jag längtar ivrigt efter dina bud.
|
132 | Vänd dig till mig och var mig nådig, såsom rätt är mot dem som hava ditt namn kärt.
|
133 | Gör mina steg fasta genom ditt tal, och låt ingen orätt varda mig övermäktig.
|
134 | Förlossa mig från människors förtryck, så vill jag hålla dina befallningar.
|
135 | Låt ditt ansikte lysa över din tjänare, och lär mig dina stadgar.
|
136 | Vattenbäckar rinna ned från mina ögon, därför att man icke håller din lag.
|
137 | HERRE, du är rättfärdig, och dina domar äro rättvisa.
|
138 | Du har påbjudit dina vittnesbörd i rättfärdighet och i stor trofasthet.
|
139 | Jag förtäres av nitälskan, därför att mina ovänner förgäta dina ord.
|
140 | Ditt tal är väl luttrat, och din tjänare har det kärt.
|
141 | Jag är ringa och föraktad, men jag förgäter icke dina befallningar.
|
142 | Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanning.
|
143 | Nöd och trångmål hava träffat mig, men dina bud äro min lust.
|
144 | Dina vittnesbörd äro rättfärdiga evinnerligen; giv mig förstånd, så att jag får leva.
|
145 | Jag ropar av allt hjärta, svara mig, HERRE; jag vill taga dina stadgar i akt.
|
146 | Jag ropar till dig, fräls mig, så vill jag hålla dina vittnesbörd.
|
147 | Jag kommer tidigt i morgongryningen och ropar; jag hoppas på dina ord.
|
148 | Mina ögon hasta före nattens väkter till att begrunda ditt tal.
|
149 | Hör min röst efter din nåd; HERRE, behåll mig vid liv efter dina rätter.
|
150 | Nära äro de som jaga efter skändlighet, de som äro långt ifrån din lag.
|
151 | Nära är ock du, HERRE, och alla dina bud äro sanning.
|
152 | Längesedan vet jag genom dina vittnesbörd att du har stadgat dem för evig tid.
|
153 | Se till mitt lidande och rädda mig, ty jag förgäter icke din lag.
|
154 | Utför min sak och förlossa mig; behåll mig vid liv efter ditt tal.
|
155 | Frälsning är långt borta från de ogudaktiga, ty de fråga icke efter dina stadgar.
|
156 | HERRE, din barmhärtighet är stor; behåll mig vid liv efter dina rätter.
|
157 | Mina förföljare och ovänner äro många, men jag viker icke ifrån dina vittnesbörd.
|
158 | När jag ser de trolösa, känner jag leda vid dem, därför att de icke hålla sig vid ditt tal.
|
159 | Se därtill att jag har dina befallningar kära; HERRE, behåll mig vid liv efter din nåd.
|
160 | Summan av ditt ord är sanning, och alla din rättfärdighets rätter vara evinnerligen.
|
161 | Furstar förfölja mig utan sak, men mitt hjärta fruktar för dina ord.
|
162 | Jag fröjdar mig över ditt tal såsom den som vinner stort byte.
|
163 | Jag hatar lögnen, den skall vara mig en styggelse; men din lag har jag kär.
|
164 | Jag lovar dig sju gånger om dagen för din rättfärdighets rätter.
|
165 | Stor frid äga de som hava din lag kär, och intet finnes, som bringar dem på fall.
|
166 | Jag väntar efter din frälsning, HERRE, och jag gör efter dina bud.
|
167 | Min själ håller dina vittnesbörd, och jag har dem storligen kära.
|
168 | Jag håller dina befallningar och vittnesbörd, ty du känner alla mina vägar.
|
169 | HERRE, mitt rop komme inför ditt ansikte; giv mig förstånd efter ditt ord.
|
170 | Min bön komme inför ditt ansikte; rädda mig efter ditt tal.
|
171 | Mina läppar må flöda över av lov, ty du lär mig dina stadgar.
|
172 | Min tunga sjunge om ditt ord, ty alla dina bud äro rättfärdiga.
|
173 | Din hand vare mig till hjälp, ty jag har utvalt dina befallningar.
|
174 | Jag längtar efter din frälsning, HERRE, och din lag är min lust.
|
175 | Låt min själ leva, så skall hon lova dig; och låt dina rätter hjälpa mig.
|
176 | Om jag far vilse, så uppsök din tjänare såsom ett förlorat får, ty jag förgäter icke dina bud.
|