| 21 Kapitlet |
1 | Konungars hjärtan äro i HERRENS hand såsom vattenbäckar: han leder dem varthelst han vill.
|
2 | Var man tycker sin väg vara den rätta, men HERREN är den som prövar hjärtan.
|
3 | Att öva rättfärdighet och rätt, det är mer värt för HERREN än offer.
|
4 | Stolta ögon och högmodigt hjärta -- de ogudaktigas lykta är dem till synd.
|
5 | Den idoges omtanke leder allenast till vinning, men all fikenhet allenast till förlust.
|
6 | De skatter som förvärvas genom falsk tunga, de äro en försvinnande dunst och hasta till döden.
|
7 | De ogudaktigas övervåld bortrycker dem själva, eftersom de icke vilja göra vad rätt är.
|
8 | En oärlig mans väg är idel vrånghet, men en rättskaffens man handla redligt
|
9 | Bättre är att bo i en vrå på taket än att hava hela huset gemensamt med en trätgirig kvinna.
|
10 | Den ogudaktiges själ har lust till det onda; hans nästa finner ingen barmhärtighet hos honom.
|
11 | Straffar man bespottaren, så bliver den fåkunnige vis: och undervisar man den vise, så inhämtar han kunskap.
|
12 | Den Rättfärdige giver akt på den ogudaktiges hus, han störtar de ogudaktiga i olycka.
|
13 | Den som tillsluter sitt öra för den armes rop, han skall själv ropa utan att få svar.
|
14 | En hemlig gåva stillar vrede och en skänk i lönndom våldsammaste förbittring.
|
15 | Det är den rättfärdiges glädje att rätt skipa, men det är ogärningsmännens skräck.
|
16 | Den människa som far vilse ifrån förståndets väg, hon hamnar i skuggornas krets.
|
17 | Den som älskar glada dagar varder fattig; den som älskar vin och olja bliver icke rik.
|
18 | Den ogudaktige varder given såsom lösepenning för den rättfärdige, och den trolöse sättes i de redligas ställe.
|
19 | Bättre är att bo i ett öde land än med en trätgirig och besvärlig kvinna.
|
20 | Dyrbara skatter och salvor har den vise i sin boning, men en dåraktig människa förslösar sitt gods.
|
21 | Den som far efter rättfärdighet och godhet, han finner liv, rättfärdighet och ära.
|
22 | En vis man kan storma en stad full av hjältar och bryta ned det fäste som var dess förtröstan.
|
23 | Den som besvarar sin mun och sin tunga han bevarar sitt liv för nöd.
|
24 | Bespottare må den kallas, som är fräck och övermodig, den som far fram med fräck förmätenhet.
|
25 | Den lates begärelse för honom till döden, i det att hans händer icke vilja arbeta.
|
26 | Den snikne är alltid full av snikenhet; men den rättfärdige giver och spar icke.
|
27 | De ogudaktigas offer är en styggelse; mycket mer, när det frambäres i skändligt uppsåt.
|
28 | Ett lögnaktigt vittne skall förgås; men en man som hör på får allt framgent tala.
|
29 | En ogudaktig man uppträder fräckt; men den redlige vandrar sina vägar ståndaktigt.
|
30 | Ingen vishet, intet förstånd, intet råd förmår något mot HERREN.
|
31 | Hästar rustas ut för stridens dag, men från HERREN är det som segern kommer.
|